Ortsförteckning

Björkvik, Anundsjö. Finns idag ingen bosatt i Björkvik. 

Brattsjö, Anundsjö. I boken “Byar i Anundsjö” av Erik Jonsson 1969 berättas: “Brattsjö anlades enligt resolution den 24 maj 1760, av båtsmanssonen Petter Andersson-Norström, f. i Uppland. År 1835 fanns 4 bönder i byn.”.

Av bok “150 år med Släkten Lindgren från Brattsjö 1845-1995” (Carl Nyström i Mora) framkommer “I närheten av hus nr 8 finns ett par stora stenar som undergrävts till en “jordkula”. En trovärdig hörsägen gör gällande att där bodde de första nybyggarna i Brattsjö medan de uppförde sin bostad. Det kan ha varit det gamla huset som familjen Lindgren flyttade när de övertog detta hemman, vars skogar långt tidigare “bortslumpats” till Mo & Domsjö. Genom åren har på detta hemman förts ett strävsamt liv och då inte minst av kvinnorna som mestadels fick sköta bode hem och ladugård, åker och äng. Härutöver kan bl a tilläggas, att den gamla jordkulan har använts som lekstuga av min mor och många med henne. I början av 1950-talet byggdes hus nr 10 av barnbarnet Selma och hennes make Gunnar Nilsson. År 1995 bor där deras yngsta dotter Astrid med sin sambo Evert Mårtensson och deras barn som är den femte generation Lindgren i Brattsjö.”. 

Bredbyn, Anundsjö. Nu den största byn i Anundsjö socken. Bredbyn är kyrkby där nuvarande kyrka byggdes 1437, den är en av tre medeltidskyrkor i Örnsköldsviks kommun. Ruiner från en kyrka från 1200-talet finns kvar intill nuvarande kyrka.  

Bredbyn var i början av 1900-talet handelscentrum för hela nolaskogsbygden. Här hade man länge sysslat med handel och det var nära till järnvägen. Folk från trakten och handelsmän från Örnsköldsvik startade sin verksamhet här. På 1930-talet blev Bredbyn ett municipalsamhälle med vissa stadsrättigheter. Längs södra Anundsjöån, som rinner genom Bredbyn, fanns en rad industrier. Vid spången intill busstationen fanns: såg, hyvleri, tegelbruk, frörenseri och kvarn. I Näsfors, vid åbron längs Köpmangatan, låg: garveri, skofabrik, snickeri och kraftsttation.

Degersjö, Anundsjö. Från boken “Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven 1969 framkommer: “Degersjö anlades 1738 av Per Olsson-Grårock f 1694, Lars Nilsson-Norman f 1701, båda var båtsmän, och Håkan Håkansson f 1708. De båda båtsmännen dog under kriget varför H.H. blev ensam om nybygget. Han dog 1755. Längre fram blev 2 söner och en svärson ägare av byn. År 1850 fanns 8 bönder i byn och alla var ättlingar till den förste Håkan H. och alla var i fjärde led från stamfadern räknat.”.

I vår släkthistoria hittas Sara Håkansdotter, f. 1806-09-14 i Degersjö 1:2. …

Fjäderbäck, Sävars socken. För liten ort att hitta på Google Maps.

Se länk till Sävar Hembygdsförening: https://minne.no-ip.org/msh/thumbnails.php?album=30

Galasjö, Anundsjö. Från boken “Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven 1969 framkommer: “Intill byn [Bredbyn, min anmärkning] i sockengränsen mot Sidensjö var socknens avrättningsplats. Sålunda blev Beata Johansdotter (Tjyv Bjäta) hängd där den 25 febr 1747 och familjemördaren Sven Svensson, Österfanbyn avrättad den 23 okt 1845.”. 

Gideå, tätort nordöstra delen av Örnsköldsviks kommun och där Örnsköldsviks flygplats är belägen. I Gideå är min syster och hennes man bosatta.  

Gumboda, Nysätra, Umeå kommun. Militär övningsplats Gumboda Hed. 

Hädanberg, Anundsjö. Från boken “Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven 1969 framkommer: “Byn har bra åkerjord och stora skogsmarker och har varit en välbärgad by. 1867 (nödåret) var det endast en torpare som behövde fattighjälp.”. 

Järvberget, Anundsjö. Från boken “Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven 1969 framkommer: “Järvberget, eller Tågsjön som byn först kallades, anlades 1760 av Jon Svensson f 1737 från Ödsby och Mårten Svensson f 1723 från Norrböle. Hemmanen fortsatte i släkten och befolkningen är i dag i stort sett ättlingar till dessa två första nybyggare.”. “Järvberget har ett synnerligen vackert läge vid den stora Tågsjön och torde vara den vackraste byn i Anundsjö”. “Bland mera kända män i byn kan nämnas Olov Jonsson d ä f 1818 och Olov Jonsson d y f 1835. De tillhörde kommunalnämnden osv på 1860-80-talet.”. “En värmlänning Erik Andersson, även kallad ‘mästaren i Anundsjö’ var ledare för en underlig religiös sekt. Han och hans ‘lärjungar’, mest kvinnor, bodde i Järvberget tidvis på 1920-talet.”. 

I vår familj hittas Olof Jonsson, född 1764 i Järvberget 1:5. 

Knäsjö, Anundsjö. 
Från boken “Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven 1969 framkommer: “Knäsjö upptogs först av Rödvattnets byamän, men 1858 var inget odlat och inga rågångar fanns. På 1860-talet kom de första till byn, nämligen Olof Olsson f 1826 från Rödvattnet och Jon Kristofersson från Sörflärke. Den senare omkom under trädfällning i skogen. Byn kom tidigt i bolagets ägo. Byn har haft 3 gårdar …”.

Jon Christoffersson var min morfars morfars far och det var hans äldste son som “råkade” sälja hela gården till Mo & Domsjö efter faderns död i tron att han endast sålde en stämpling. Detta lurendrejeri benämns “Baggböleri”.

Den andre sonen var min morfars morfar, Anders Jonsson. Denne flyttade till Långsele och blev torpare “uppå Lia”. 

Kubbe, Anundsjö, en “radby” och den största byn i socknen fram till omkring 1870. en ort där ett flertal av mina anfäder-, mödrar från min fars sida varit bosatta. Grannby till Norrflärke. 

Kubbe har kvar sin gamla bystruktur där husen står tätt. Det är en radby och en ovanligt lång sådan. Gamla fina mangårdsbyggnader och ekonomihus står sida vid sida. Byn överskuggas av det mäktiga Arneberget och genom dalen skär den vackra slingriga Kubbeån.

Från boken “Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven 1969 framkommer: “Kubbe har varit den största byn i socknen fram till omkring 1870. En välbärgad och traditionsrik by.”. “Redan på 15-1600-talet fanns de största hemmanen just i Kubbe, …”. “En lång rad kända män, ‘sexmän’, nämndemän osv har funnits i byn, såsom: …

Kyrkbyggmästaren Per Zachrisson, f 1723, d 1780 torde ha varit mest känd utåt. 

I byns byhandlingar finns många värdefulla och kända handlingar från äldre tider. Här finns den s.k. Kalvskinnsdomen från 1443, skriven på kalvskinn. Det lär finnas endast en till i Sverige.”.

“Alla hemman i byn har i stort sett gått i samma släkt sedan början av 1600-talet. I alla byar är ju folk, genom ingiften, släkt med varandra men ändå mer i den gamla urbyn Kubbe, som är det traditionsrikaste byn i socknen.

På byns skog ligger den kända Agnsjön. omnämnd 1443, som krävt många människoliv. Sålunda drunknade 6 timmerflottare där 1907. En bonde, Håkan Svensson, drunknade här också 1770. Han körde ett hölass över sjön då isen brast.”. 

Med i olyckan då 6 timmerflottare drunknade var min pappas morbror Olle

Måhända var bonden som drunknade min farmors farfars morfars far? Även denne hette Håkan Svensson och dog 1770. 

Min far beskriver en barndom med stark gemenskap mellan familjerna i Kubbe, mostrar/morbröder/fastrar/farbröder och kusiner. 

Långsele, Anundsjö, en ort där ett flertal av mina anfäder-, mödrar från min mors sida varit bosatta. Via Långsele intresseförening kan man hyra övernattning i Katarinagården, se bild nedan. I detta hus bodde min morfars moster Katarina

Långviken, Umeå kommun. Årsskiftet 1876/1877 flyttade Anders Lindgren (f. Björk) med familj från Långviken till Brattsjö, Anundsjö. 

Mellansel,  Anundsjö, min hemby. Från boken “Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven 1969 framkommer: “Mellansel blev en viktig järnvägsstation när stambanan nådde Mellansel 1889 och även en bibana till Örnsköldsvik kom till. I början på 1900-talet blev Mellansel tingsställe. Genom Hägglund och söners stora industri omkring 1960 har befolkningen ökat mycket kraftigt och har nu 1968 omkring 750 innevånare och torde öka även i fortsättningen”. 

Min pappa fick jobb på Hägglunds där i början av 1960-talet varför mina föräldrar flyttade till Mellansel, ett eget nybyggt hus på Nedre Industrivägen 18.

Ett paradis efter att ha bott trångt med två små barn som inneboende hos “Iskes”, min pappas kusin Katarina med man Israel (Katarina var dotter till min pappas morbror Leander i Norrflärke. Jag tyckte mycket om att hälsa på hos Iskes under min uppväxt, de var så snälla och hade en hund som kunde göra konster). 

Mina föräldrar fick tips om huset via min farfar Andreas Lindgren som kände de i byggföretaget som byggde husen i området. Lagom till flytten hade dessutom pappa och några av hans vänner alla 12 rätt på tipset och vunnit pengar till möbler.  

“Den lilla byn med det stora hjärtat.”.http://www.mellansel.se/

2017 fick idrottsföreningen i Mellansel priset “Årets lokala utvecklingsgrupp” som delas ut av organisationen “Hela Sverige ska leva”. 

Mora, centralort i Dalarna. Kanske framkommer det så småningom hur det kom sig att Erik Andersson flyttade till Björkvik?

Nordsjö, Anundsjö. Från boken “Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven 1969 framkommer: “Nordsjö by anlades 1757 av Olov Persson f 1735 och Salomon Persson f 1728. Några år senare kom Salomon Kristofersson f 1737. De två första var från Hädanberg (de var bröder), den sistnämnde från Kubbe. Längre fram blev det 6 bönder i byn. 1967 (nödåret) klarade sig alla utan någon fattighjälp. … Bland kända män kan nämnas Olov Svensson f 1789, d 1870, som var med i kriget 1809. Var båtsman med namnet Hemting. Var i sin ungdom dräng i Långsele, då han slog ihjäl en björn med en gräftyxa vid en källarbacke.”. 

Jag minns berättelser från mitt morfars i Långsele, att någon slagit ihjäl en björn på potatiskällarbacken, kan det månne ha varit ovanstående Olov Svensson Hemting?

Av mina förfäder hittas Salomon Salomonsson som ägare av Nordsjö 1:2 under åren 1782-1803. Salomon Salomonsson var född i Sörmesunda 2:1. 

Byn har varit en välbärgad by. 1950 fanns 8 bönder och 2 torpare och hade 1968 37 innevånare. Allesammans är ättlingar till de 3 första nybyggarna men i byn finns nästan inga barn och ungdomar vilket inte bådar gott.”.B

Norrböle, Anundsjö. Grannby till Norrmesunda. 

Norrflärke, Anundsjö, grannby till Kubbe

Upplev länets största ladlandskap. I byn Norrflärke står det över sextio lador, som tillsammans berättar om en tid då det var svårt att få fodret till djuren att räcka under den långa och stränga vintern. Livsviktigt hö samlades in på myrar och längs älvstränder för att sedan lagras och hämtas under vintern. Ladorna ger oss ett ovärdeligt kulturlandskap och visar hur det såg ut i byarna förr, innan jordbrukets stora förändringar.

Norrmesunda, Anundsjö. En ort där flera från familjen Forsberg varit bosatta 

Vandra 2 km upp på det höga Antarsberget i Norrmesunda och njut av den fantastiska utsikten. På bergets topp finns en bevarad vårdkase. Tända vårdkasar om natten signalerade att fientliga styrkor gått till anfall. Redan under förhistorisk tid användes brinnande vårdkasar som varningssystem och de nämns bland annat i Upplandslagen och i Eddan. Brinnande vårdkasar användes ända fram till kriget mot Ryssland 1808–1809. Senaste gången som vårdkasarna rustades i kommunen var under första världskriget. Man gjorde i ordning dem för att ha om all annan komunikation skulle slås ut.

Nysätra, Sävars socken, Robertsfors kommun, närmaste större ort Umeå

Näs, Anundsjö, numera en del av Bredbyn och ej att återfinna Google Maps

Näsland, Bjurholm, Umeå kommun

Pengsjö, Anundsjö

Pengsjö anlades av Erik Andersson från Vesterfanbyn år 1781. 1835 hade hans son, Jon Ersson f 1789 och en Zachris Zachrisson fr 1791 övertagit byn. År 1960 fanns 4 gårdar i byn och här bodde då 21 personer. Bolaget äger byns skogar. 1968 fanns 11 personer i byn.”

Risbäck, Anundsjö

“Enl tradition skall bland de första i byn ha funnits en jättekvinna Burman, som var så stark att hon bar plogen i förklädet. Den första skall ha hetat ”Jiting” = Geting. Bland kända män kan nämnas Björn Sjuleson 1590-1600, Mårten Sjulesson 1635-52, båda av länsmans- och lappfogdesläkt, nämndeman Sven Mårtensson f 1830, Jon Eliasson-Björn f 1686 d 1756 som var båtsman i 18 år under kriget 1700-21, nämndeman Kr. Edström f 1859 d 1954. En Jon Silvasteson stod den 2 augusti 1557 åtalad för att ha slagit självaste fogden på kyrkvallen så att blodsår uppstått. J. S. bötade 60 marker (mycket höga böter på den tiden). En Olov Germundson bötade 1552 för att ha anlitat en trollkvinna i Torsåker. Han bötade 20 marker.”.

Rödvattnet, Anundsjö. Historia om Rödvattnet från boken ”Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven 1969 av Anundsjö hembygdsförening: ”Rödvattnet anlades 1759 enligt resolution av f båtsmännen Per Larsson-Saktmodig, Erik Ersson-Liten f 1725 och Israel Israelsson f 1720 från Kubbe. Längre fram i tiden delades hemmanen så att 1867 fanns 6 bönder. Dessa byamän anlade nybygget Rödsand på 1860-talet. Ännu på 1860-talet bodde lappar även sommartid inom Rödvattnets område. Renarna anställde skada, åt upp byamännens höhässjor osv. Men lapparna hade äldre rättigheter att uppvisa. Det blev processer. Särskilt en man, Israel Jonsson f 1820, förde process hela sitt liv för att få bort lapparna och lyckades till sist.

År 1867 fanns 6 bönder i byn och 1960 fanns 59 personer i byn.

Rödvattnet har fram till 1860-talet hört till Åsele men kyrkligt till Anundsjö hela tiden.

Ett hemman i byn har gått från far till son eller dotter sedan byns början. Från Israel Israelsson till nuvarande Sellströms, som för övrigt är det enda hemman i byn som är i enskild ägo. I byn fanns 55 personer 1968.”

Seltjärn, Anundsjö. Historia om Seltjärn från boken ”Byarnas historia i Anundsjö” av hembygdsforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven 1969 av Anundsjö hembygdsförening: ”Seltjärn anlades i slutet av 1760-talet av Jon Johansson och Johan Jonsson. Båda var från Norrflärke hemman nr 2, men efter en 10-12 år flyttade de från byn. År 1780 kom Olov Mårtensson f 1752 från Kubbe och hans svåger Mårten Guliksson f 1755 från Sörflärke och övertog byn. Det är från dessa två som största delen av byns innevånare är ättlingar. År 1835 fanns 4 bönder och 1 torpare i byn och 1867 fanns 6 bönder, 1 torpare, 1 husägare. Seltjärns byamän anlade nybygget Selsmo omkr 1860 och hade 1863 11 sept uppfört 1 byggning och odlat 5 tunnland och kunde föda 1 häst, 7 kor, 9 får på nybygget. Byn har bra jordbruk. Har haft gästgiveri.Bland kända män kan nämnas Mårten Guliksson och Mårten Mårtensson som på 1860-talet hade kommunala uppdrag. Befolkningen uppgick 1961 till 168 personer och 1968 till 140 personer.”

Sikeå, Bygdeå, Robertsfors kommun, närmaste större ort Umeå

Stockholm, Sveriges huvudstad. Några av oss i släkten har bosatt oss i och kring Stockholm, däribland jag själv och min familj

Sundsvall, Västernorrlands största tätort där flera i släkten numera bor, bl.a. min bror 

Sörböle, Anundsjö, grannby med Sörmesunda

Sörflärke, Anundsjö, grannby med Långsele. Historia om Sörflärke från boken ”Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven 1969 av Anundsjö hembygdsförening: ”En välbärgad by, en bra jordbruksby genom tiderna. I byn har funnits en mängd av ”sexmän” och nämndemän såsom Sven Eskilsson, Nils Olsson, Per Persson f 1670, Per Danielsson, Evert Björnsson landstingsman 1630. Hemmanet nr 6 har gått i samma släkt från före 1535 till i dag. Det har varit 7 nämndemän,  från far till son, på detta hemman. Befolkningen i byn torde ha minskat under senare år. År 1961 fanns 172 personer i byn och 154 år 1968.”

Sörmesunda, Anundsjö, grannby med Sörböle. Byns historia i korthet från boken ”Byarnas historia i Anundsjö” av Erik Jonsson bygdeforskare från Risbäck, utgiven 1969 av Anundsjö hembygdsförening: ”Sörmesunda hade 1535 fyra bönder och 1550 fanns där Per Olsson, Kristoffer Köniuson, Olov Nilsson och Björn Olsson. Från 1585 till 1741 endast två bönder i byn. I byn fanns 1867 fem bönder, 9 torpare, 1 backstugusittare och 1 båtsman Liten. 19 personer måste ha hjälp 1867 [nödår]. 1968 har byn 88 personer.”

Tjärn, Anundsjö. Tjärn bys historia från boken ”Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven av Anundsjö hembygdsförening 1969: ”Enligt lappskattelängd anlades Tjärn 1731, men inget namn på den som anlade byn står antecknat. 1750 fanns en finne Henrik Matsson-Bergmella-Koosonen f 1691, d 1783, där. Han var där till 1775, då han gifte om sig med en änka i Norrflärke. Han var 84 år och hon 56 år. Han flyttade till änkan. Han var 1743–44 i Almsele, Åsele, anlade flera byar såsom Rissjö, Tallsjö och 2 nybyggen i Tjärn och var lappmarkens störste björndödare. Han erhöll Patriotiska sällskapets stora silvermedalj år 1770 för att han ”verksamt bidragit till lappmarkens uppodlande”. Efter honom blev det 2 åboare i Tjärn. År 1867 fanns 8 bönder, 1 torpare och 4 familjer utan jord. Jorden var stenbunden och folket fattigt. Det var 52 personer som 1867 måste ha hjälp utan återbetalningsskyldigheter. Endast 3 hushåll klarade sig själva men längre fram klarade de sig bra. Byns befolkning är känd som ett arbetsamt folk, som i senare tid är en välbärgad by. I byn fanns 1960 75 personer. Skogen är till största delen i böndernas ägo. Omkring 1860 anlade byamännen nybyggena Kalvbäcken och Grubbe. Även Nytjärn inom Åsele är till stor del uppodlat och befolkat av tjärnbor. Liksom andra byar i trakten överfördes byn till Anundsjö omkring 1863. 1968 fanns 52 personer i byn.

Tvärlandsböle, Anundsjö.

Tväråmark, Sävars socken, Umeå kommun. Anders Lindgren (f. Björk) är född här, sedermera bosatt i Långviken

Tvärån, Umeå. För liten ort att hitta på Google Maps

Vitvattnet, Kalix kommun i Norrbottens län

Västerfanbyn, Anundsjö. Historia från boken ”Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven 1969 av Anundsjö hembygdsförening: “I Vesterfanbyn fanns 1535 två bönder och 1545 fanns Gulle Mickelsson och Per Nilsson. År 1590 var det 3 hemman, 1620 fanns Anna Änkan, Kristina Änkan och Luci Änkan. Det fanns ingen man i byn. Bland kända män kan nämnas:
Fenrik Salomon Sjulsson som var med i striderna i Livland 1625, sedan i Ostpreussen, sedan i hela 30-åriga kriget, där han blev Fänrik. 1656 hade han hemmanet nr 3 som han sedermera överlämnade till svärsonen Nils Jonsson f 1627, d 1718.
Kyrkoherde Olov Zach. Anzenius, f 1616, d 1700 hade hem nr 2 1691-1700. Hemmanet nr 1 har gått i samma släkt sedan före 1634 och än idag.

Västergensjö, Anundsjö. Västergensjös historia från boken ”Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven av Anundsjö hembygdsförening 1969: ”I Vestergensjö fanns 1535 fyra åboare och 1545 fanns Jon Östensson, Anders Jonsson, Grells Olsson och Gunnar Persson. Åren 1613–88 var det endast 3 åboare i byn. År 1850 fanns 11 bönder, 7 torpare och 100 personer, varav 72 äldre och 28 barn. År 1867 fanns 13 bönder, 11 torpare och 4 backstugusittare. På 1870-talet var Vestergensjö den största byn i socknen. Sålunda hade byn år 1877 inte mindre än 51 skolbarn. Den näst största byn Kubbe hade 32 skolbarn. Det fanns mycket fattigt folk i byn och 1867 måste 35 personer ha sockenhjälp.

Hemmanet nr 3 har gått i samma släkt från Jon Östensson 1535 tills idag. Även hemmanet nr 1 har troligen gått i samma släkt sedan 1560.

Bland kända män i en gången tid kan nämnas:
Olov Svensson på nr 3, som var ”sexman” 1613 …

Västersel, Anundsjö. Grannby till Mellansel. Liten historik om Västersel från boken ”Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven av Anundsjö hembygdsförening 1969: ”Vestersel hade 1535 en åbo Anders men 1545 fanns Nils Andersson och Per Silvredsson. 1580 var det endast H. Marit i byn. Och 1646 var det heller ingen man i byn. Endast en H. Marit och H. Marta. 1670 blev det 3 åboare. Hemmanet nr 2 har gått i samma släkt sedan före 1679, då en Per Sjulsson flyttade från Sörmesunda till Vestersel. Efter honom Carl Sjulsson f 1645, d 1714. Sedan sonen Sjul Carlsson, sonen Carl Sjulsson osv. En känd man var Lars Olovsson, som var nämndeman och mycket rik. Blev begravd under predikstolen omkring 1760. År 1867 hade byn 7 bönder, 1 torpare och 1 backstugusittare. 1850 hade byn 55 innevånare, 30 äldre och 25 barn. Då Hägglunds fabriker delvis är inom Vestersel ökar befolkningen och utgör nu 210 personer.”

Ödsbyn, Anundsjö. Ödsbyns historia från boken ”Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven av Anundsjö hembygdsförening 1969: ”Ödsby hade 1535 två åboare, Jakob och Erland, men 1562 fanns 4, nämligen Östen Jakobsson, Per Erlandsson, Jon Erlandsson och Sven Östensson. Sedan blev det 3 åboare och 1630–1720 endast 2 åboare. 1850 fanns 8 bönder och 63 personer i byn, varav 38 äldre och 25 barn och 1867 fanns dessutom 2 torpare  och en båtsman Danberg. Det har funnits en del kända män såsom:
Engelbrekt Östensson, som var i kriget vid Viborg 1556 och ”sexman” 1586
Lars Ersson-Målare, död 1704, hade målat Anundsjö kyrka och blev begravd inne i kyrkan
Sonen Erik Larsson f 1688 med sina många barn var också en känd man Hemmanet nr 3 har gått i samma släkt från Jakob 1535 tills idag. Även hemmanet nr 1 har gått i samma släkt sedan före 1760. Ödsby hade 1961 en befolkning på 92 personer.”

Önskan, Örnsköldsviks kommun

Örnsköldsvik, Centralort där Anundsjö socken är en del av Örnsköldsviks kommun. Ett flertal i släkten är bosatta i och kring Örnsköldsvik, bland dessa mina syskonbarn Ö

Österfanbyn, Anundsjö. Österfanbyns historia från boken ”Byarnas historia i Anundsjö” av bygdeforskaren Erik Jonsson från Risbäck, utgiven 1969 av Anundsjö hembygdsförening: ”Österfanbyn hade 1535 fem bönder men 1560 var det sex, nämligen Nils Olsson Länsman, Åswed Olsson, Hans Grellsson, Jon Grellsson, Per Persson och Östen Östensson. Sedan blev det 4–6 bönder fram till 1800. Bland kända män kan nämnas:
Olov Sjulsson, lappfogde 1543-44
Sonen Nils Olsson, länsman 1560-71
Håkan Sjulsson, länsman 1611
Per Andersson, landstingsman 1639 och däromkring
Olov Johansson f 1685, d 1762, sockenskrivare mm
P. E. Sidenblad f 1813, d 1877, kronolänsman, sockenstämmans ordförande i ett 25-tal år till sin död. Bodde på hem nr 3.
På hemman nr 5 bodde den i annat sammanhang kände kyrkvärden Sven Svensson f 1794, d 1845.”.

Rot 7, Rutblad – rotemän, mer kommer kring detta 

Anundsjö landskommun i Västernorrlands län

ANUNDSJÖ SOCKEN, Västernorrlands län
Västernorrlands läns läge i Sverige.
Västernorrland Sverige

Västerbotten och Norrbotten, övriga orter i släktträdet fortsatt norrut i Sverige, undantaget Mora, se nedan:

Dalarnas läns läge i Sverige.

Mora, Dalarnas län